TANDFAN

| Postat i:
0
Den här veckan började ju bra. Hade precis kommit tillbaka från semestern i måndags när mina underbara visdomständer sökte efter uppmärksamhet. De har av och till i snart ett år spelat på mina nerver, bokstavligt talat. Ungefär var sjätte vecka värker en av dem och gör så att hela tandköttet svullnar och käken ej går att öppna. Detta har jag levt med i förnekelse om att det skulle varit något allvarligt, för vem klagar på att ens visdomständer har lite växtvärk?
 
Men så i måndags fick jag nog när en helt annan visdomstand började kaxa. Jag satt på jobbet, som sagt första dagen efter semestern, och känner hur tanden snabbt går från lite värk till en sån värk man nästan svimmar av. Jag ringer instinktivt mamma för råd om vad jag ska göra. Till slut känner jag att jag inte kan vara kvar på jobbet. Jag söker i ren desperation efter en akuttid hos någon tandläkare och det bästa som erbjuds är en drop-in dagen därpå. Jag åker hem och sover resten av dagen.
 
Tisdagen börjar med att jag tar min ynkliga själ till akutmottagningen kl 07. Där blir jag väntande i tre timmar innan jag får träffa en tandläkare. De säger det jag fruktat i ett års tid. Att mina visdomständer växer trots att de inte har någon plats att komma upp på. När de växer skapas det tomrum runt om tanden som gör att bakterier kan ta sig in och skapa inflammationer.
 
Vad detta betyder är alltså att jag har en inflammation i tandköttet (vilket förklarar svullnaden och spänningarna i käken) samt att mina visdomständer ej får plats i min mun så att jag då måste operera ut dem. Hurra!
 
Jag fick ett recept på penicillin som jag ska äta i en vecka. Den har i alla fall börjat ge effekt och jag kan snart öppna käken helt igen. Men det värsta är att det här är ett problem som inte kommer lösas av sig själv. Det är något jag aktivt måste lösa med en operation. Vet inte hur jag känner för det. På ett sätt känns det bra då jag vet att det kommer lösa problemet permanent, och på ett sätt känns det hemskt då jag är livrädd för ingrepp. Men det är kanske dags att växa upp och ta tjuren vid hornen. Jag hoppas bara att tandfen ger mig bra med stash...
Hittills till TANDFAN





Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: