Vet inte riktigt vart jag ska börja. Vet inte hur man börjar dessa inlägg. Har aldrig riktigt skrivit ett fullt seriöst blogginlägg förut. Skriver nog det här för att få en rättvisa av verkligheten och för att alla som lyssnat på allt skit som spridits också ska få en chans att lyssna på mig. Ni vet alla som läst min blogg att jag bröt upp med min pojkvän för ca två månader sedan nu. Det tog hårt på både honom och mig. Först gick det bra, allt var för bra för att vara sant. Vilket det också visade sig att det var till slut. Han ville få ut mig ur den gemensamma vänskapskretsen vi delade. Jag vägrade trots att han tjatade och hotade med allt möjligt. 

 

Jag började prata med en gemensam vän till oss båda, som även var med i gruppen. Han och jag pratade om allt jag gick igenom, och även det han hade gått igenom samtidigt. Jag hade dumpat, han hade blivit dumpad. Så det var på den vägen vi fortsatte att prata med varandra. Jag lyssnade på honom och han lyssnade på mig. Det kändes bra att veta att det fanns någon som var i samma situation som mig fast vi hade två helt olika roller i skiten. Hur som helst blev detta inte uppskattat av någon annan i gruppen på tio personer. 

 

Vi alla gick på middag på Friday´s som tidigt var planerat för att fira alla som hade fyllt år under de närmsta månaderna. Jag och mitt ex tittade inte ens på varandra. Några i gruppen tog hans parti och några tog mitt. Trots att det var det sista jag önskade skulle hända efter vårt uppbrott. Men allt kan inte vara perfekt, och innerst inne visste jag att det inte skulle bli annat än kaos. För jag känner både honom och mig. När vi bråkar är vi som motsatta magneter som vägrar samarbeta. Han fick ett utbrott på mig och på vår gemensamma vän som jag då pratat och umgåtts med innan. Han tog upp mycket om respekt och att det inte var okej det vi höll på med, vilket alla trodde var mer än vad det faktiskt var. Jag förstod att det inte bara var han som tyckte så eftersom jag dagen efter bad om ursäkt för all dramatik som förekommit kvällen innan till de jag var mest osäker på vart de stod och jag fick inte mycket stöttning tillbaka.

 

Nu, mer än en månad senare har jag fått höra saker om mig som är osanna men som spridits runt i min skola, där majoriteten av denna grupp går i inkluderat mitt ex. Jag tänker inte säga att alla rykten spridit sig på grund av dem, men jag vet att de är en del av det. Människor pratar. De älskar att höra smaskiga saker om andras privatliv, så har det varit i alla år. Men att människor utan tvekan trott på dessa rykten och fört det vidare är något jag inte kan förstå. Jag är inte bättre själv, jag hör gärna saker som inte angår mig egentligen om andras liv. 

 

Det sjuka är att det som sprids är något som inte alls är sant hur man än vrider och vänder på det. Någon måste alltså ha hittat på allt rent ut sagt. Dessutom tycker människor självklart att jag gjort fel i det som jag sägs ha gjort. Oavsett om jag gjort det eller inte (vill inte berätta vad som sprids här på bloggen) så är det absolut inget som folk ska tycka är fel. Det handlar om en viss dag och en viss person, det är det som folk stör sig på. Själv hade jag inte brytt mig ett skit om detta rykte var sant om mig. Hade inte känt en skylldighet till någon. Inte ens mitt ex. 

 

Det jag vill komma till är att allt har flera olika sanningar, men att man hör det man vill höra för det är det som gör livet mycket mer spännande. Känner nu att om man tror på allt som sägs så är man inte värd att ha kvar som vän. Eller ens bekant. Vem vill ha människor nära som tror på allt alla andra säger utan att ens ifrågasätta? 

 

Till er som sprider/startar detta rykte: Mind your own business. Hade du velat att falska sanningar spreds om dig? Vad hade du gjort om hela skolan "vetat" saker om dig som gör dig obekväm och som framställer dig som en iskall hora? Tänk på det innan du säger något som du inte vet är sant. 

Till er som försöker stoppa/inte sprider vidare detta rykte: Ni är bäst! Det är ni som är äkta och genuint snälla mot andra. Står i skuld till er för all framtid. TACK för att ni tror på sanningen och inte något dumt rykte. 

 

 

 

ÅH om jag älskade Twitter innan så ÄLSKAR jag Twitter nu. Har börjat följa massa Håkan- och Maggiokonton som citerar deras låtar. LÖÖÖÖVE them all. Vill inte vara stalkig så gillar inte alla men sjunger med i varenda citat. För er som gillar sån musik, sök på Twitter. Det är det som håller mig vaken om nätterna när tankarna flödar. 

 

Hur som helst, jag har delat massor av reklam idag. Tog ett extra distrikt för att vara snäll (och tjäna cash) så är helt död nu. Har duschat, hämtat saker hos mamma, åkt buss med kärringvagn, lagt alla mina kläder i sängen. Kommer ångra det sista ikväll, men ska försöka fixa fram en resväska som jag kan lägga allt i tills jag åker till England. Tänk att jag åker natten till tisdag. Helt galet. Men är sjukt taggad, ALLT kommer att hända. 

 

Så därför växlade jag mina svenska kronor till pund igår. Kände mig väldigt vuxen och världsvan när jag kom ut från Forex med en sån där gul pengapåse. Hjälpte en gammal tant till bussen också. Fick en chokladkaka. Jag tackade nej men blev tvingad att ta den. Skulle ge den till ett barn om jag inte ville ha den. Ska ge den till min lillebror (17 år). HÖHÖ. Kommer kanske att blogga när jag är där men kan inte garantera något. Kanske inte finns en minut för andrum så bloggandet prioriteras inte, som vanligt haha. Nu börjar ni tröttna på mina rader. PUSS

 

Hellu! 

 

Lördag och är upp i varv när jag tänker på alla roliga saker som kommer hände de närmaste veckorna! Ikväll ska jag på tjejmiddag hos Lisa L och det ska bli superkul. Det blir trerätters och med fina människor, wooop. Imorgon ska jag till Hanna då hennes syster ska testa en festfrisyr till min skiva som är på måndag! Ska bli så himla kul och jag är klar med min outfit som jag ska ha på mig. Jag har sytt ett eget linne som har paljetter över hela tyget. Sen har jag också pyntat klart min mask, vi har som sagt maskerad och jag kör på klassisk mask runt ögonen och helsvarta kläder. 

 

Innan skivan är det middag och då kommer min familj dit och några av våra lärare. Det ska bli så himla kul!! Sen en vecka senare ska jag och halva skolan till England, wooooooop. Som jag ska shoppa! Topshop here I come. Efter skivan är det dessutom bara 80 dagar till studenten. Och emellan där ska jag på sex olika skivor, åka till England, gå på bal, fira vänner som fyller år och ha en veckas lov. LOVELY. 

Long time ago! Har ju fortfarande inget internet hos mamma så jag tog med mig min ipad till skolan för att fixa ett inlägg. Vi har sociologi och jobbar själva så passade på nu! 

Idag ska jag och Hanna åka till Huddinge Gymnasiet och gå på sommarjobbsmässan. Vi ska båda bo hemma i sommar (eventuellt) så vi behöver kirra lite cash. 

På måndag har vi skiva och vi hypear varje dag i skolan om kläder, masker, musik och gäster! Ska bli så bäst!! Taggaaaaaaaaa. Finns fortfarande biljetter om någon vill ha. 

PUSS

Måste säga att den här bloggen behöver en manligare sida. Inte något småtrams om Hallo Kitty och rosa cupcakes! Här är det actionman som regerar! 

Jag ska citera vad Linnéa sagt och tycker om mig: "Daniel är den bästa personen på jorden som alltid är underbar och snäll, vad fan kan man mer begära. 17 år och i perfekt form!"